Nirvāṇa II निर्वाण

Chapter 158 — 20 verses. Sanskrit in Devanagari and IAST, with a plain English and Hindi translation of every verse.

Open in the reader
1

मुनिरुवाचेतत्ते कथितं सर्वं भविष्यद्भूतवत्तवयथेच्छसि तथेदानीं व्याध साधु विधीयताम् || १ ||

muniruvācaetatte kathitaṃ sarvaṃ bhaviṣyadbhūtavattavayathecchasi tathedānīṃ vyādha sādhu vidhīyatām || 1 ||

English

The sage said, 'All this has been told to you, O hunter, about the future and the past. Now, if you wish, let it be done well.'

हिन्दी

मुनि ने कहा, 'हे व्याध, भूत और भविष्य के बारे में सब कुछ तुम्हें बता दिया गया है। अब अगर तुम चाहो तो अच्छे से करो।'

2

अग्निरुवाचेति तस्य वचः श्रुत्वा विस्मयाकुलचेतनःक्षीणं स्थित्वा जगामाशु स्नातुं व्याधस्तथा मुनिः || २ ||

agniruvācaiti tasya vacaḥ śrutvā vismayākulacetanaḥkṣīṇaṃ sthitvā jagāmāśu snātuṃ vyādhastathā muniḥ || 2 ||

English

Having heard these words of Agni, the hunter, with his mind filled with wonder, stood exhausted and then quickly went to bathe, as did the sage.

हिन्दी

अग्नि के इन शब्दों को सुनकर, व्याध का मन आश्चर्य से भर गया। वह थका हुआ खड़ा रहा और फिर शीघ्र ही स्नान करने चला गया, उसी तरह मुनि भी गए।

3

इति तौ चेरतुस्तत्र तपः शास्त्रविचारणैःअकारणसुहृद्भूतावुभौ व्याधमहामुनी || ३ ||

iti tau ceratustatra tapaḥ śāstravicāraṇaiḥakāraṇasuhṛdbhūtāvubhau vyādhamahāmunī || 3 ||

English

Thus, both the hunter and the great sage moved there, engaged in austerities and the study of scriptures, becoming friends without any reason.

हिन्दी

इस प्रकार, व्याध और महामुनि दोनों वहाँ तपस्या और शास्त्रों के अध्ययन में लगे रहे, बिना किसी कारण के मित्र बन गए।

4

अथाल्पेनैव कालेन मुनिर्निर्वाणमाययौदेहं त्यक्त्वाऽपदेशान्ते परे परिणतिं गतः || ४ ||

athālpenaiva kālena munirnirvāṇamāyayaudehaṃ tyaktvā'padeśānte pare pariṇatiṃ gataḥ || 4 ||

English

Then, in a short time, the sage attained nirvana, leaving his body at the end of his instruction, and achieved the ultimate transformation.

हिन्दी

फिर, थोड़े समय में, मुनि ने निर्वाण प्राप्त किया, अपने शरीर को अपने उपदेश के अंत में छोड़कर, और परम परिणति प्राप्त की।

5

कालेन बहुनान्येन ततो युगशतात्मनाव्याधस्य कामनां दातुं पद्मजन्मा समाययौ || ५ ||

kālena bahunānyena tato yugaśatātmanāvyādhasya kāmanāṃ dātuṃ padmajanmā samāyayau || 5 ||

English

After a long time, spanning many yugas, Padmajanma (Brahma) came to fulfill the desires of the hunter.

हिन्दी

बहुत समय बाद, जो कई युगों के बराबर था, पद्मजन्मा (ब्रह्मा) व्याध की इच्छाओं को पूरा करने आया।

6

व्याधः स्ववासनावेशं निवारयितुमक्षमःजानन्नपि वरं पूर्वं वर्णितं समयाचत || ६ ||

vyādhaḥ svavāsanāveśaṃ nivārayitumakṣamaḥjānannapi varaṃ pūrvaṃ varṇitaṃ samayācata || 6 ||

English

The hunter was unable to control his own desires, even though he knew the better path that had been previously described.

हिन्दी

शिकारी अपनी वासनाओं को नियंत्रित नहीं कर सका, हालाँकि उसे पहले से ही बेहतर मार्ग का पता था जो पहले वर्णित किया गया था।

7

ब्रह्मैवमस्त्विति प्रोच्य ययावभिमतां दिशंव्याधस्तपःफलं भोक्तुं खगवद्व्योम पुप्लुवे || ७ ||

brahmaivamastviti procya yayāvabhimatāṃ diśamvyādhastapaḥphalaṃ bhoktuṃ khagavadvyoma pupluve || 7 ||

English

Saying 'May it be so,' he went in his desired direction. The hunter, like a bird, soared into the sky to enjoy the fruits of his penance.

हिन्दी

'ऐसा ही हो,' कहकर वह अपनी इच्छित दिशा में चला गया। शिकारी ने पक्षी की तरह आकाश में उड़ान भरी ताकि वह अपने तप के फल का आनंद ले सके।

8

वर्धमानेन देहेन जगत्पारे महानभःवेगादगणितं कालं पूरयामास शैलवत् || ८ ||

vardhamānena dehena jagatpāre mahānabhaḥvegādagaṇitaṃ kālaṃ pūrayāmāsa śailavat || 8 ||

English

With his growing body, he reached the other side of the world. With great speed, he filled the immeasurable time like a mountain.

हिन्दी

अपने बढ़ते शरीर के साथ, वह दुनिया के दूसरे छोर तक पहुँच गया। बड़ी तेजी से, उसने अपरिमेय समय को एक पर्वत की तरह भर दिया।

9

महागरुडवेगेन तिर्यगूर्ध्वमधस्तथाव्योम पूरयतस्तस्य कालो बहुतरो ययौ || ९ ||

mahāgaruḍavegena tiryagūrdhvamadhastathāvyoma pūrayatastasya kālo bahutaro yayau || 9 ||

English

With the speed of a great eagle, he filled the sky in all directions—upwards, downwards, and sideways. Much time passed in this way.

हिन्दी

एक महान गरुड की तरह तेजी से, वह आकाश को सभी दिशाओं में—ऊपर, नीचे और बगल में—भर गया। इस तरह बहुत समय बीत गया।

10

अथ दीर्घेण कालेन यदा विद्याभ्रमस्य सःअन्तं न समवाप्नोति तत्रोद्वेगमुपाययौ || १० ||

atha dīrgheṇa kālena yadā vidyābhramasya saḥantaṃ na samavāpnoti tatrodvegamupāyayau || 10 ||

English

Then, after a long time, when he did not attain the end of his delusion regarding knowledge, he became anxious.

हिन्दी

फिर, लंबे समय के बाद, जब उसने ज्ञान के भ्रम का अंत नहीं पाया, तब वह चिंतित हो गया।

11

उद्वेगादथ बद्ध्वासौ प्राणरेचनधारणाम्प्राणांस्तत्याज नभसि शवीभूतमधोवपुः || ११ ||

udvegādatha baddhvāsau prāṇarecanadhāraṇāmprāṇāṃstatyāja nabhasi śavībhūtamadhovapuḥ || 11 ||

English

Then, due to agitation, he restrained his breath and abandoned his life-breath in the sky, becoming a corpse-like form below.

हिन्दी

फिर, उद्वेग के कारण, उसने अपनी साँस रोकी और आकाश में अपने प्राणों को छोड़ दिया, नीचे एक शव-सदृश रूप बन गया।

12

चित्तं प्राणान्वितं व्योम्नि ययौ तत्रैव सिन्धुताम्विदूरथारिरूपां तामखिलावनिपालिनीम् || १२ ||

cittaṃ prāṇānvitaṃ vyomni yayau tatraiva sindhutāmvidūrathārirūpāṃ tāmakhilāvanipālinīm || 12 ||

English

The mind, accompanied by the life-breath, went to the sky and there assumed the form of the distant enemy, the protector of the entire earth.

हिन्दी

मन, प्राणों के साथ, आकाश में गया और वहाँ दूर के शत्रु के रूप में, पूरी पृथ्वी के रक्षक के रूप में अवतरित हुआ।

13

देहो मेरुशताकारमहाशव इवाभवत्द्वितीयोर्वीनिभो व्योम्नः पपाताशनिवज्रवत् || १३ ||

deho meruśatākāramahāśava ivābhavatdvitīyorvīnibho vyomnaḥ papātāśanivajravat || 13 ||

English

The body became like a hundred Meru mountains, like a great corpse, and fell from the sky like a thunderbolt.

हिन्दी

शरीर सौ मेरु पर्वतों के समान हो गया, जैसे एक महान शव, और आकाश से वज्र की तरह गिरा।

14

पिधानमिव कस्योर्वीवीथी कस्मिंश्चिदम्बरेकेशोण्ड्रकवदाभाते कस्मिंश्चिज्जागते भ्रमे || १४ ||

pidhānamiva kasyorvīvīthī kasmiṃścidambarekeśoṇḍrakavadābhāte kasmiṃścijjāgate bhrame || 14 ||

English

Like a covering, the earth-path appeared in some part of the sky, shining like a reddish cloud in some wandering.

हिन्दी

जैसे एक आवरण, पृथ्वी-मार्ग आकाश के किसी हिस्से में प्रकट हुआ, किसी भटकने में लाल बादल की तरह चमकता हुआ।

15

आकारपूरिताशेषवसुधाचलमण्डलःविपश्चिच्छ्रेष्ठ कथितमेतत्ते तन्महाशवम् || १५ ||

ākārapūritāśeṣavasudhācalamaṇḍalaḥvipaścicchreṣṭha kathitametatte tanmahāśavam || 15 ||

English

The entire earth filled with forms, the circle of mountains, the best of the wise, this has been told to you, that great corpse.

हिन्दी

पूरी पृथ्वी रूपों से भरी हुई, पर्वतों का मण्डल, बुद्धिमानों में श्रेष्ठ, यह तुम्हें बताया गया है, वह महान शव।

16

यस्मिञ्छवं संपतितं जगत्यवनिमण्डलेतदिदं जगदाभातमस्माकं स्वप्नपूर्यथा || १६ ||

yasmiñchavaṃ saṃpatitaṃ jagatyavanimaṇḍaletadidaṃ jagadābhātamasmākaṃ svapnapūryathā || 16 ||

English

In which the corpse has fallen, this world appears like a dream.

हिन्दी

जिसमें शव गिरा है, यह दुनिया सपने की तरह प्रतीत होती है।

17

तदेतच्छवमास्वाद्य शुष्का पूर्णा महोदरीसंपन्ना चण्डिका देवी रक्ता रक्तान्त्रपूरिता || १७ ||

tadetacchavamāsvādya śuṣkā pūrṇā mahodarīsaṃpannā caṇḍikā devī raktā raktāntrapūritā || 17 ||

English

By consuming that corpse, the goddess Chandika, who is dry and full, with a large belly, becomes red and filled with blood.

हिन्दी

उस शव को खाकर, देवी चण्डिका, जो सूखी और भरी हुई है, बड़े पेट वाली, लाल और खून से भरी हुई हो जाती है।

18

मेदिनी मेदिनी जाता शवस्यैतस्य मेदसापूरिता'पूर्वरूपेण हिमवद्गिरिरूपिणा || १८ ||

medinī medinī jātā śavasyaitasya medasāpūritā'pūrvarūpeṇa himavadgirirūpiṇā || 18 ||

English

The earth, the earth was born from the fat of this corpse, in its previous form, resembling the Himalayan mountain.

हिन्दी

पृथ्वी, पृथ्वी इस शव के चर्बी से उत्पन्न हुई, अपने पूर्व रूप में, हिमालय पर्वत के समान।

19

तदैवैतन्महामेदो मृद्धातुत्वमुपागतम्कालेन वसुधा भूयो भूत्वा मृन्मयतां गता || १९ ||

tadaivaitanmahāmedo mṛddhātutvamupāgatamkālena vasudhā bhūyo bhūtvā mṛnmayatāṃ gatā || 19 ||

English

Then this great fat became earthly, and over time, the earth became earthen again.

हिन्दी

फिर यह महान चर्बी पृथ्वी के समान हो गई, और समय के साथ, पृथ्वी फिर से मिट्टी के समान हो गई।

20

भूयः प्रजातानि वनानि भूमौ ग्रामाः कृताः पत्तनसंयुताश्चपातालतः साधुसमुत्थितास्ते शैलाः प्रवृत्ता व्यवहारलक्ष्मीः || २० ||

bhūyaḥ prajātāni vanāni bhūmau grāmāḥ kṛtāḥ pattanasaṃyutāścapātālataḥ sādhusamutthitāste śailāḥ pravṛttā vyavahāralakṣmīḥ || 20 ||

English

Again, forests were born on the earth, villages were created with towns, and mountains arose from the underworld, filled with prosperity.

हिन्दी

फिर से, जंगल पृथ्वी पर उत्पन्न हुए, गांव शहरों के साथ बनाए गए, और पाताल से पर्वत उठे, समृद्धि से भरे हुए।

← Chapter 157Chapter 159 →