Utpatti उत्पत्ति

Chapter 98 — 45 verses. Sanskrit in Devanagari and IAST, with a plain English and Hindi translation of every verse.

Open in the reader
1

श्रीवसिष्ठ उवाच यतःकुतश्चिदुत्पन्नं चित्तं यत्किंचिदेव हि नित्यमात्मविमोक्षाय योजयेद्यत्नतोऽनघ || १ ||

śrīvasiṣṭha uvāca yataḥkutaścidutpannaṃ cittaṃ yatkiṃcideva hi nityamātmavimokṣāya yojayedyatnato'nagha || 1 ||

English

Vasishtha said: Whatever thought arises from wherever, one should always direct it towards the liberation of the self, O sinless one.

हिन्दी

वसिष्ठ ने कहा: जो भी विचार कहीं से उत्पन्न होता है, उसे हमेशा आत्मा के मोक्ष की ओर लगाना चाहिए, हे निष्पाप।

2

संयोजितं परे चित्तं शुद्धं निर्वासनं भवेत् ततस्तु कल्पनाशून्यमात्मतां याति राघव || २ ||

saṃyojitaṃ pare cittaṃ śuddhaṃ nirvāsanaṃ bhavet tatastu kalpanāśūnyamātmatāṃ yāti rāghava || 2 ||

English

When the mind is united with the Supreme, it becomes pure and free from desires. Then, devoid of imagination, it attains the state of the self, O Raghava.

हिन्दी

जब मन परमात्मा से जुड़ जाता है, तो वह शुद्ध और वासनामुक्त हो जाता है। फिर, कल्पना से रहित होकर, वह आत्मा की स्थिति को प्राप्त करता है, हे रघुवंशी।

3

चित्तायत्तमिदं सर्वं जगत्स्थिरचरात्मकम् चित्ताधीनवतो राम बन्धमोक्षावपि स्फुटम् || ३ ||

cittāyattamidaṃ sarvaṃ jagatsthiracarātmakam cittādhīnavato rāma bandhamokṣāvapi sphuṭam || 3 ||

English

This entire world, both animate and inanimate, is dependent on the mind. O Rama, bondage and liberation are also clearly dependent on the mind.

हिन्दी

यह सारा जगत, चर और अचर, मन पर निर्भर है। हे राम, बंधन और मुक्ति भी स्पष्ट रूप से मन पर निर्भर हैं।

4

अत्रार्थे कथ्यमानं मे चित्ताख्यानमनुत्तमम् ब्रह्मणा यत्पुरा प्रोक्तं श्रृणु रामातियत्नतः || ४ ||

atrārthe kathyamānaṃ me cittākhyānamanuttamam brahmaṇā yatpurā proktaṃ śrṇu rāmātiyatnataḥ || 4 ||

English

In this context, listen carefully, O Rama, to the supreme story of the mind that was told by Brahma in ancient times.

हिन्दी

इस संदर्भ में, हे राम, ध्यान से सुनो प्राचीन काल में ब्रह्मा द्वारा कही गई मन की उत्तम कथा।

5

अस्ति रामाटवी स्फारा शून्याशान्तातिभीषणा योजनानां शतं यस्यां लक्ष्यते कणमात्रकम् || ५ ||

asti rāmāṭavī sphārā śūnyāśāntātibhīṣaṇā yojanānāṃ śataṃ yasyāṃ lakṣyate kaṇamātrakam || 5 ||

English

There exists a vast forest, Rama, which is empty, peaceful, and extremely terrifying. In it, even a small particle can be seen from a distance of a hundred yojanas.

हिन्दी

हे राम, एक विशाल वन है जो खाली, शांत और अत्यंत भयानक है। उसमें, सौ योजन की दूरी से भी एक छोटा सा कण दिखाई देता है।

6

तस्यामेको हि पुरुषः सहस्रकरलोचनः | पर्याकुलमतिर्भीमः संस्थितो वितताकृतिः || ६ ||

tasyāmeko hi puruṣaḥ sahasrakaralocanaḥ | paryākulamatirbhīmaḥ saṃsthito vitatākṛtiḥ || 6 ||

English

In that place, there is a single man with a thousand hands and eyes, with a disturbed mind, fierce, standing with an expanded form.

हिन्दी

उस स्थान पर, एक व्यक्ति है जिसके हजार हाथ और आँखें हैं, जिसका मन व्याकुल है, भयानक, जो एक विस्तृत रूप में खड़ा है।

7

स सहस्रेण बाहूनामादाय परिघान्बहून् | प्रहरत्यात्मनः पृष्ठे स्वात्मनैव पलायते || ७ ||

sa sahasreṇa bāhūnāmādāya parighānbahūn | praharatyātmanaḥ pṛṣṭhe svātmanaiva palāyate || 7 ||

English

He, taking a thousand arms, seizes many iron clubs and strikes himself on the back, fleeing from himself.

हिन्दी

वह, हजार हाथों को लेकर, कई लोहे के गदे पकड़ता है और अपनी पीठ पर प्रहार करता है, खुद से भागता है।

8

दृढप्रहारैः प्रहरन्स्वयमेवात्मनात्मनि | प्रविद्रवति भीतात्मा स योजनशतान्यपि || ८ ||

dṛḍhaprahāraiḥ praharansvayamevātmanātmani | pravidravati bhītātmā sa yojanaśatānyapi || 8 ||

English

With firm blows, he strikes himself, and terrified, he flees even a hundred yojanas.

हिन्दी

मजबूत प्रहारों से, वह खुद को मारता है, और भयभीत होकर, वह सौ योजन तक भागता है।

9

क्रन्दन्पलायमानोऽसौ गत्वा दूरमितस्ततः | श्रमवान्विवशाकारो विशीर्णचरणाङ्गकः || ९ ||

krandanpalāyamāno'sau gatvā dūramitastataḥ | śramavānvivaśākāro viśīrṇacaraṇāṅgakaḥ || 9 ||

English

Crying and fleeing, he goes far from here and there, exhausted, helpless, with worn-out feet and limbs.

हिन्दी

रोते हुए और भागते हुए, वह इधर-उधर दूर चला जाता है, थका हुआ, बेबस, थके हुए पैरों और अंगों के साथ।

10

पतितोऽवश एवाशु महत्यन्धोऽन्धकूपके | कृष्णरात्रितमोभीमे नभोगम्भीरकोटरे || १० ||

patito'vaśa evāśu mahatyandho'ndhakūpake | kṛṣṇarātritamobhīme nabhogambhīrakoṭare || 10 ||

English

Falling helplessly, he quickly falls into a great dark pit, in the terrifying darkness of a deep, dark night.

हिन्दी

बेबस होकर गिरते हुए, वह जल्दी से एक विशाल अंधेरे कूप में गिर जाता है, एक गहरी, अंधेरी रात के भयानक अंधेरे में।

11

ततः कालेन बहुना सोऽन्धकूपात्समुत्थितः| पुनः प्रहारैः प्रहरन्विद्रवत्यात्मनात्मनः || ११ ||

tataḥ kālena bahunā so'ndhakūpātsamutthitaḥ| punaḥ prahāraiḥ praharanvidravatyātmanātmanaḥ || 11 ||

English

Then, after a long time, he emerged from the blind well| Again, striking himself with blows, he fled from himself

हिन्दी

तब, लंबे समय के बाद, वह अंधे कुए से निकला| फिर से, खुद को प्रहार करते हुए, वह अपने से भाग गया

12

पुनर्दूरतरं गत्वा करञ्जवनगुल्मकम्| प्रविष्टः कण्टकव्याप्तं शलभः पावकं यथा || १२ ||

punardūrataraṃ gatvā karañjavanagulmakam| praviṣṭaḥ kaṇṭakavyāptaṃ śalabhaḥ pāvakaṃ yathā || 12 ||

English

Again, going further away, he entered a thorny thicket of Karanja trees| Like a moth entering fire

हिन्दी

फिर से, और दूर जाकर, उसने करंज के पेड़ों के कांटेदार झाड़ी में प्रवेश किया| जैसे एक पतंगा आग में प्रवेश करता है

13

तस्मात्करञ्जगहनाद्विनिःसृत्य क्षणादिव| पुनः प्रहारैः प्रहरन्विद्रवत्यात्मनात्मनः || १३ ||

tasmātkarañjagahanādvinisṛtya kṣaṇādiva| punaḥ prahāraiḥ praharanvidravatyātmanātmanaḥ || 13 ||

English

Emerging from that dense thicket of Karanja trees in an instant| Again, striking himself with blows, he fled from himself

हिन्दी

उस घनी करंज की झाड़ी से एक पल में निकलकर| फिर से, खुद को प्रहार करते हुए, वह अपने से भाग गया

14

पुनर्दूरतरं गत्वा शशाङ्ककरशीतलम्| कदलीकाननं कान्तं संप्रविष्टो हसन्निव || १४ ||

punardūrataraṃ gatvā śaśāṅkakaraśītalam| kadalīkānanam kāntaṃ saṃpraviṣṭo hasanniva || 14 ||

English

Again, going further away, he entered a beautiful grove of banana trees, cool like the moon's rays| As if smiling

हिन्दी

फिर से, और दूर जाकर, उसने चांदनी की तरह ठंडी एक सुंदर केले के बाग में प्रवेश किया| जैसे मुस्कुराते हुए

15

कदलीखण्डकात्तस्माद्विनिःसृत्य क्षणात्पुनः| स्वयं प्रहारैः प्रहरन्विद्रवत्यात्मनात्मनि || १५ ||

kadalīkhaṇḍakāttasmādvinisṛtya kṣaṇātpunaḥ| svayaṃ prahāraiḥ praharanvidravatyātmanātmani || 15 ||

English

Emerging from that piece of banana tree in an instant| Again, striking himself with blows, he fled from himself

हिन्दी

उस केले के टुकड़े से एक पल में निकलकर| फिर से, खुद को प्रहार करते हुए, वह अपने से भाग गया

16

पुनर्दूरतरं गत्वा तमेवान्धोऽन्धकूपकम्| स संप्रविष्टस्त्वरया विशीर्णावयवाकृतिः || १६ ||

punardūrataraṃ gatvā tamevāndho'ndhakūpakam| sa saṃpraviṣṭastvaryā viśīrṇāvayavākṛtiḥ || 16 ||

English

Having gone further away, he entered that same blind well with haste, his body broken into pieces.

हिन्दी

दूर जाकर, वह उसी अंधे कूप में जल्दी से प्रवेश किया, उसका शरीर टूटा हुआ था।

17

अन्धकूपात्समुत्थाय प्रविष्टः कदलीवनम्| कदलीकाननाच्छ्वभ्रं करञ्जवनगुल्मकम् || १७ ||

andhakūpātsamutthāya praviṣṭaḥ kadalīvanam| kadalīkānanācchvabhraṃ karañjavanagulmakam || 17 ||

English

Rising from the blind well, he entered the banana forest, and from the banana forest, he entered a cave in the karanj forest.

हिन्दी

अंधे कूप से उठकर, वह केले के जंगल में प्रवेश किया, और केले के जंगल से, वह करंज के जंगल की एक गुफा में प्रवेश किया।

18

करञ्जकाननात्कूपं कूपाद्रम्भावनान्तरम्| प्रविशन्प्रहरंश्चैव स्वयमात्मनि संस्थितः || १८ ||

karañjakānanātkūpaṃ kūpādrambhāvanāntaram| praviśanpraharaṃścaiva svayamātmani saṃsthitaḥ || 18 ||

English

From the karanj forest well, he entered another well, and then a different battlefield, remaining established in himself.

हिन्दी

करंज के जंगल के कूप से, वह एक और कूप में प्रवेश किया, और फिर एक अलग युद्धक्षेत्र में, खुद में स्थित रहते हुए।

19

एवंरूपनिजाचारः सोऽवलोक्य चिरं मया| अवष्टभ्य बलादेव मुहूर्तं रोधितः पथि || १९ ||

evaṃrūpanijācāraḥ so'valokya ciraṃ mayā| avaṣṭabhya balādeva muhūrtaṃ rodhitaḥ pathi || 19 ||

English

Thus, observing his own conduct for a long time, I forcibly restrained him for a moment on the path.

हिन्दी

इस प्रकार, अपने व्यवहार को लंबे समय तक देखकर, मैंने उसे जबरन एक पल के लिए रास्ते में रोक दिया।

20

पृष्टः स कस्त्वं किमिदं केनार्थेन करोषि वा| किं नामाभिमतं तेऽत्र किं मुधा परिमुह्यसि || २० ||

pṛṣṭaḥ sa kastvaṃ kimidaṃ kenārthena karoṣi vā| kiṃ nāmābhimataṃ te'tra kiṃ mudhā parimuhyasi || 20 ||

English

He was asked, 'Who are you? What is this? For what purpose are you doing this? What is your desired name here? Why are you confused?'

हिन्दी

उससे पूछा गया, 'तुम कौन हो? यह क्या है? इसके लिए किस उद्देश्य से तुम यह कर रहे हो? तुम्हारा यहाँ अभिलषित नाम क्या है? तुम मूढ़ता से क्यों भ्रमित हो?'

21

इति पृष्टेन कथितं तेन मे रघुनन्दन | नाहं कश्चिन्न चैवेदं मुने किंचित्करोम्यहम् || २१ ||

iti pṛṣṭena kathitaṃ tena me raghunandana | nāhaṃ kaścinn na caivedaṃ mune kiṃcitkaromyaham || 21 ||

English

Thus, having been asked, he said to me, O Raghunandana, I am not anyone, nor do I know anything, O sage, I do not do anything.

हिन्दी

इस प्रकार, पूछे जाने पर, उसने मुझसे कहा, हे रघुनन्दन, मैं कोई नहीं हूँ, न ही मैं कुछ जानता हूँ, हे मुनि, मैं कुछ नहीं करता।

22

त्वयाहमवभग्नोऽस्मि त्वं मे शत्रुरहो वत | त्वया दृष्टोऽस्मि नष्टोऽस्मि दुःखाय च सुखाय च || २२ ||

tvayāhamavabhagno'smi tvaṃ me śatruraho vata | tvayā dṛṣṭo'smi naṣṭo'smi duḥkhāya ca sukhāya ca || 22 ||

English

By you, I am broken, you are my enemy, alas! By you, I am seen, I am destroyed, for sorrow and for happiness.

हिन्दी

तुम्हारे द्वारा मैं टूट गया हूँ, तुम मेरे शत्रु हो, अहो! तुम्हारे द्वारा मैं देखा गया हूँ, मैं नष्ट हो गया हूँ, दुःख और सुख के लिए।

23

इत्युक्त्वा विक्लवान्यङ्गान्यालोक्य स्वान्यतुष्टिमान् | रुरोदातिरवं दीनो मेघो वर्षन्निवाटवीम् || २३ ||

ityuktvā viklavānyaṅgānyālokya svānyatuṣṭimān | rurodātiravaṃ dīno megho varṣannivāṭavīm || 23 ||

English

Having said this, trembling and looking at his own limbs, he wept loudly, miserable like a cloud raining on a forest.

हिन्दी

ऐसा कहकर, काँपते हुए और अपने अंगों को देखकर, वह जोर से रोया, दुःखी होकर, जैसे कि एक बादल जंगल पर बारिश कर रहा हो।

24

क्षणमात्रेण तत्रासावुपसंहृत्य रोदनम् | स्वान्यङ्गानि समालोक्य जहास च ननाद च || २४ ||

kṣaṇamātreṇa tatrāsāvupasaṃhṛtya rodanam | svānyaṅgāni samālokya jahāsa ca nanāda ca || 24 ||

English

In a moment, he there stopped his weeping, looking at his own limbs, he laughed and shouted.

हिन्दी

एक क्षण में, वहाँ उसने रोना बंद कर दिया, अपने अंगों को देखकर, वह हँसा और चिल्लाया।

25

अथाट्टहासपर्यन्ते स पुमान्पुरतो मम | क्रमेण तानि तत्याज स्वान्यङ्गानि समंततः || २५ ||

athāṭṭahāsaparyante sa pumānpurato mama | krameṇa tāni tatyāja svānyaṅgāni samaṃtataḥ || 25 ||

English

Then, at the end of the loud laughter, that man in front of me gradually abandoned all his limbs completely.

हिन्दी

फिर, जोर से हँसने के अंत में, मेरे सामने वह व्यक्ति धीरे-धीरे अपने सभी अंगों को पूरी तरह से छोड़ दिया।

26

प्रथमं पतितं तस्य शिरः परमदारुणम् | ततस्ते बाहवः पश्चाद्वक्षस्तदनु चोदरम् || २६ ||

prathamaṃ patitaṃ tasya śiraḥ paramadāruṇam | tataste bāhavaḥ paścādvakṣastadanu codaram || 26 ||

English

First, his head fell, extremely terrible | Then his arms, followed by his chest and then his stomach || 26 ||

हिन्दी

पहले उसका सिर गिरा, बहुत ही भयानक | फिर उसके बाहें, उसके बाद छाती और फिर पेट || २६ ||

27

अथ क्षणेन स पुमांस्तान्यङ्गानि यथाक्रमम् | संत्यज्य नियतेः शक्त्या क्वापि गन्तुमुपस्थितः || २७ ||

atha kṣaṇena sa pumāṃstānyaṅgāni yathākramam | saṃtyajya niyateḥ śaktyā kvāpi gantumupasthitaḥ || 27 ||

English

Then, in a moment, that man abandoned his limbs one by one | By the power of destiny, he was about to go somewhere || 27 ||

हिन्दी

फिर, एक क्षण में, वह व्यक्ति अपने अंगों को एक-एक करके छोड़ दिया | नियति की शक्ति से, वह कहीं जाने को तैयार था || २७ ||

28

दृष्टवानहमेकान्ते पुनरन्यं तथा नरम् | सोऽपि प्रहारान्परितः प्रयच्छन्स्वयमात्मनि || २८ ||

dṛṣṭavānahamekānte punaranyaṃ tathā naram | so'pi prahārānparitaḥ prayacchansvayamātmani || 28 ||

English

I saw in solitude another man similarly | He too was inflicting blows all around, offering them to himself || 28 ||

हिन्दी

मैंने एकांत में एक और व्यक्ति को देखा, उसी तरह | वह भी चारों ओर प्रहार कर रहा था, खुद को अर्पित कर रहा था || २८ ||

29

बाहुभिः पीवराकारैः स्वयमेव पलायते | कूपे पतति कूपात्तु समुत्थायाभिधावति || २९ ||

bāhubhiḥ pīvarākāraiḥ svayameva palāyate | kūpe patati kūpāttu samutthāyābhidhāvati || 29 ||

English

With his arms swollen, he himself flees | He falls into a well, and rising from the well, he runs away || 29 ||

हिन्दी

अपनी सूजी हुई बाहों के साथ, वह खुद ही भागता है | वह कुएँ में गिरता है, और कुएँ से उठकर भाग जाता है || २९ ||

30

पुनः पतति कुण्डेऽन्तः पुनरार्तः पलायते | पुनः प्रविशति श्वभ्रं क्षणं शिशिरकाननम् || ३० ||

punaḥ patati kuṇḍe'ntaḥ punarārtaḥ palāyate | punaḥ praviśati śvabhraṃ kṣaṇaṃ śiśirakānanam || 30 ||

English

Again, he falls into a pit, again in pain he flees | Again, he enters a cave, for a moment, a cool forest || 30 ||

हिन्दी

फिर, वह एक गड्ढे में गिरता है, फिर पीड़ा में भागता है | फिर, वह एक गुफा में प्रवेश करता है, एक क्षण के लिए, एक ठंडे वन में || ३० ||

31

कष्टं पुनःपुनस्तुष्टः पुनः प्रहरति स्वयम् | एवंप्रायनिजाचारश्चिरमालोक्य सस्मयम् || ३१ ||

kaṣṭaṃ punaḥpunastuṣṭaḥ punaḥ praharati svayam | evaṃprāyanijācāraściramālokya sasmayam || 31 ||

English

He repeatedly endures hardship and then strikes again | Observing this behavior for a long time, I was amazed || 31 ||

हिन्दी

वह बार-बार कष्ट सहता है और फिर से प्रहार करता है | इस व्यवहार को लंबे समय तक देखकर मैं आश्चर्यचकित हो गया || ३१ ||

32

स मया समवष्टभ्य परिपृष्टस्तथैव हि | तेनैवासौ क्रमेणाद्य रुदित्वा संप्रहस्य च || ३२ ||

sa mayā samavaṣṭabhya paripṛṣṭastathaiva hi | tenaivāsau krameṇādya ruditvā saṃprahasya ca || 32 ||

English

He was held by me and questioned in the same manner | Then he, in sequence, cried and laughed || 32 ||

हिन्दी

मैंने उसे पकड़ा और उसी तरह पूछताछ की | फिर वह क्रमशः रोया और हँसा || ३२ ||

33

अङ्गैर्विशीर्णतामेत्य ययावलमलक्ष्यताम् | विचार्य नियतेः शक्तिं ततो गन्तुमुपस्थितः || ३३ ||

aṅgairviśīrṇatāmetya yayāvalamalakṣyatām | vicārya niyateḥ śaktiṃ tato gantumupasthitaḥ || 33 ||

English

Having reached a state of disintegration with his limbs, he became invisible | After considering the power of destiny, he then prepared to go || 33 ||

हिन्दी

अपने अंगों के साथ विघटन की स्थिति में पहुंचकर, वह अदृश्य हो गया | भाग्य की शक्ति का विचार करके, फिर वह जाने के लिए तैयार हो गया || ३३ ||

34

दृष्टवानहमेकान्ते पुनरन्यं तथा नरम् | प्रहरंस्तद्वदेवासौ स्वयमेव पलायते || ३४ ||

dṛṣṭavānahamekānte punaranyaṃ tathā naram | praharaṃstadvadevāsau svayameva palāyate || 34 ||

English

I saw another man in solitude, striking in the same manner | He himself fled || 34 ||

हिन्दी

मैंने एकांत में एक और व्यक्ति को देखा, जो उसी तरह प्रहार कर रहा था | वह स्वयं भाग गया || ३४ ||

35

पलायमानः पतितो महत्यन्धेऽन्धकूपके | तत्राहं सुचिरं कालमवसं तत्प्रतीक्षकः || ३५ ||

palāyamānaḥ patito mahatyandhe'ndhakūpake | tatrāhaṃ suchiraṃ kālamavasaṃ tatpratīkṣakaḥ || 35 ||

English

While fleeing, he fell into a great dark pit | There I stayed for a long time, waiting for him || 35 ||

हिन्दी

भागते हुए, वह एक बड़े अंधेरे कूप में गिर गया | वहां मैं लंबे समय तक उसकी प्रतीक्षा में रहा || ३५ ||

36

यावत्स सुचिरेणापि कूपान्नाभ्युदितः शठः| अथाहमुत्थितो गन्तुं दृष्टवान्पुरुषं पुनः || ३६ ||

yāvatsa sucireṇāpi kūpānnābhyuditaḥ śaṭhaḥ| athāhamutthito gantuṃ dṛṣṭavānpuruṣaṃ punaḥ || 36 ||

English

After a long time, he did not come out of the well; then I got up to go and saw the man again.

हिन्दी

बहुत देर तक वह कुए से नहीं निकला; फिर मैं उठा और उस व्यक्ति को फिर से देखा।

37

तादृशं तादृशाकारं प्रपतन्तं तथैव च| अवष्टभ्य तथैवाशु तस्य प्रोक्तं पुनर्मया || ३७ ||

tādṛśaṃ tādṛśākāraṃ prapatantaṃ tathaiva ca| avaṣṭabhya tathaivāśu tasya proktaṃ punarmayā || 37 ||

English

Seeing him falling in the same manner, I quickly caught him and spoke to him again.

हिन्दी

उसे उसी तरह गिरते देख, मैंने तुरंत उसे पकड़ लिया और फिर से उससे बात की।

38

तथैवोत्पलपत्राक्ष नासौ तदवबुद्धवान्| केवलं मामसौ मूढो नैव जानासि किंचन || ३८ ||

tathaivottpalapatrākṣa nāsau tadavabuddhavān| kevalaṃ māmasau mūḍho naiva jānāsi kiṃcana || 38 ||

English

O lotus-eyed one, he did not understand that; he is merely a fool and does not know anything.

हिन्दी

हे कमलनयन, वह उसे नहीं समझा; वह तो बस एक मूर्ख है और कुछ भी नहीं जानता।

39

आः पाप दुर्द्विजेत्युक्त्वा स्वव्यापारपरो ययौ| अथ तस्मिन्महारण्ये तथा विहरता मया || ३९ ||

āḥ pāpa durdvijetyuktvā svavyāpāraparo yayau| atha tasminmahāraṇye tathā viharatā mayā || 39 ||

English

Saying 'Oh sinful one, evil Brahmin,' he went away engrossed in his own work. Then, in that great forest, I wandered in that manner.

हिन्दी

'ओ पापी, दुष्ट ब्राह्मण,' कहकर वह अपने काम में डूबा हुआ चला गया। फिर, उस महान वन में, मैं उसी तरह घूमता रहा।

40

बहवस्तादृशा दृष्टाः पुरुषा दोषकारिणः| मत्पृष्टाः केचिदायान्ति स्वप्नसंभ्रमवच्छमम् || ४० ||

bahavastādṛśā dṛṣṭāḥ puruṣā doṣakāriṇaḥ| matpṛṣṭāḥ kecidāyānti svapnasambhramavaśśamam || 40 ||

English

Many such faulty men have been seen; some, when questioned by me, come like those confused in a dream.

हिन्दी

बहुत से ऐसे दोषपूर्ण पुरुष देखे गए हैं; कुछ, जब मैंने पूछा, सपने में भ्रमित होने की तरह आते हैं।

41

मदुक्तं नाभिनन्दन्ति केचिच्छवतनुं यथा | विनिपत्यान्धकूपेभ्यः केचित्तत्प्रोत्थिताः पुनः || ४१ ||

maduktaṃ nābhinandanti kecicchavatanuṃ yathā | vinipatyāndhakūpebhyaḥ kecittatprottithāḥ punaḥ || 41 ||

English

Some do not appreciate my words, just as some do not appreciate the body of a corpse. Some, having fallen into blind wells, rise again from them.

हिन्दी

कुछ लोग मेरे कहे शब्दों की प्रशंसा नहीं करते, जैसे कुछ लोग शव के शरीर की प्रशंसा नहीं करते | कुछ अंधे कुएं में गिरकर फिर से उठते हैं |

42

कदलीखण्डकात्केचिच्चिरेणापि न निर्गताः | केचिदन्तर्हिताः स्फारे करञ्जवनगुल्मके || ४२ ||

kadalīkhaṇḍakātkecicchireṇāpi na nirgatāḥ | kecidantarhitāḥ sphāre karañjavanagulmake || 42 ||

English

Some do not emerge even after a long time from the trunk of a banana tree. Some are hidden within the dense thickets of the karanja forest.

हिन्दी

कुछ लोग केले के तने से लंबे समय के बाद भी नहीं निकलते | कुछ करंज वन के घने झाड़ियों में छिपे हुए हैं |

43

न क्वचित्स्थितिमायान्ति केचिद्धर्मपरायणाः | एवंविधा सा वितता रघूद्वह महाटवी || ४३ ||

na kvacitssthitimāyānti keciddharmaparāyaṇāḥ | evaṃvidhā sā vitatā raghūdvaha mahāṭavī || 43 ||

English

Some devoted to righteousness do not attain stability anywhere. Such is the nature of this great forest, O Raghava.

हिन्दी

कुछ धर्म परायण लोग कहीं भी स्थिरता नहीं प्राप्त करते | ऐसी ही है यह महान वन, हे रघुवंशी |

44

अद्यापि विद्यते यस्यामित्थं ते पुरुषाः स्थिताः | सा च दृष्टा त्वया राम त्वयेह व्यवहारिणी || ४४ ||

adyāpi vidyate yasyāmitthaṃ te puruṣāḥ sthitāḥ | sā ca dṛṣṭā tvayā rāma tvayeha vyavahāriṇī || 44 ||

English

Even today, such men exist in it. You have seen it, O Rama, as you have experienced it here.

हिन्दी

आज भी, ऐसे पुरुष उसमें मौजूद हैं | तुमने इसे देखा है, हे राम, जैसे तुमने इसे यहाँ अनुभव किया है |

45

सा भीषणा विविधकण्टकसङ्कटाङ्गी घोराटवी घनतमोगहनापि लोके | आगत्य निर्वृतिमलब्धपरावबोधैरासेव्यते कुसुमगुल्मकवाटिकेव || ४५ ||

sā bhīṣaṇā vividhakaṇṭakasaṅkaṭāṅgī ghorāṭavī ghanatamogahanāpi loke | āgatya nirvṛtimalabdhaparāvabodhairāsevyate kusumagulmakavāṭikeva || 45 ||

English

That forest, fearsome with various thorns and dangers, dreadful and dense with darkness, is approached in the world by those who have attained supreme enlightenment and find contentment, like a garden of flowers.

हिन्दी

वह वन, जो विविध काँटों और खतरों से भयानक है, घोर और अंधेरे से घना है, लोक में उन लोगों द्वारा प्राप्त किया जाता है जिन्होंने परम ज्ञान प्राप्त किया है और संतुष्टि पाई है, जैसे एक फूलों का बगीचा |

← Chapter 97Chapter 99 →